Stela män som det svänger om. De är verkligen ensamma i sin genre. Kommer in, trycker lite, står still, stenface och lämnar scenen en och en med var sitt litet solo. Kan man säga så? Jag har alltid lurat på hur scenkläder blir efter ett tag. Designade kläder i ett par exemplar som det svettas i kväll efter kväll. Detta lider nog inte dessa herrar av i sina tighta rutiga overaller.
 |
| Spacelab |
Trycket ur högtalarna satte dököttet i gungning. Monotona basgångar som gick in i märgen. 3D animeringar som flög över oss i publiken. Och publiken i vita 3D brillor, lika spaceigt som man kunde drömma om 1978. Sen slog min tanke i rätt på favoriten Radio-activity. Fukushima var med i texten och en hel vers gick på japanska.
Way out west var en grymt bra grej men fan vad det såg ut utanför. Skräpigare än på tippen. Kan inte gratislyssnarna köpa en biljett och gå in istället för att köpa massa skit i plast och slänga omkring sig.
Hösttecken.
De första björkarna börjar byta färg och hösten närmar sig. Vissa har ju inte kunnat vänta utan smygstartat med Grillcross och andra suspekta övningar. Men nu är det snart legalt med Cyclo-cross träning.
Offroad light har blivit min grej. Det viktiga är att hitta känslan, the feeling. Nu börjar det krypa i kroppen, potentiella crossplatser syns överallt och materialsnacket börjar hetta. Tub/kanttråd, hög-/lågprofil, å va gött det är.
 |
| Light offroadarna, Cyclo-cross/Flattrack |
För övrigt har det hamnat ett projekt till i garaget. Singelspeed MTB är tanken. Helt idiotisk men det skall testas. Kan bli hyggligt lätt bygge utan massa onödigt. Vi får se vad tiden utvisar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar