söndag 25 november 2012

Att borsta en gris

och grisig borstning.

Hmm, en plan som formades i mitt huvud efter tävlingarna i Flottsbro var att effektivisera träningen lite.
Inte så svårt mot bakgrund av att jag haft det sämsta träningsåret sedan Hyland var långhårig.
Målet var inte kvalitet, inte kvantitet utan effektivitet. Jag gick ut hårt med att inte röra mina träningsgrejer, inga löpskor, ingen cykel, inte ens en promenad. Men så blev det onsdag och inomhuspremiär. Helt sonika dammade jag av racercykeln som nog rullat 15 mil i år, därav dammet. Sen lagde jag 182 vänstervarv på Ryahallens 200m bana. Därefter blev det bedövande tyst, inte en sekund av träning och max en minuts tankar på det.

Inför denna helg hade jag en ny idé om att ta tag i träningen igen, men redan på torsdagen grusades de planerna. Istället blev det lite snack om optimering, munstycken, effekt och trimning. Fan va kul. Så halv tio på lördag förmiddag gick svinet till slakt i Tassens bromsbänk. Nu skulle den "kommunalarbetarslöe" Kawasakin få bekänna färg. Vid de första mätningarna visade det sig att den fick för lite bensin. Inte konstigt med öppna filter och 2" system. Ur med förgasarna och en snabb genomgång. Det skulle till ett större huvudmunstyck och det hade vi inte. Detta hindrar dock inte Tassen från att helt enkelt borra upp munstycket 0,1mm. Ett tips är att inte testa detta hemma. Ihop med grejerna igen och provkör.
Nu visar värdena riktigt bra, så bra att ett effekttest skulle köras. Detta är ju ingen stor eller modern motor så förvänta er inga supereffekter, så det är ju som att borsta en gris. Däremot saknar hojen varvstopp så vi gasade för allt vad det höll och fick ut 30,2 HK på bakhjulet och slutade när hastigheten på rullen var 202km/h :) på en f.d customhoj på 440cc.

Flattrack bågen är bänkad.
Efteråt gick den så bra att jag fick ta en extrarunda på väg hem i höstrusket. Fortsättningen på dagen gick till att se på Cykelcross från Koksijde, spela elgitarr och se på tv. Alltså ingen träning.

Idag var det Introcross på Vallen. The Biketoyz-boyz Christian och Marcus styrde upp en rolig bana och trots ett massivt motstånd av parkerande bilar blev det race. Innan dess var det uppvärmning med skrå-åka under ledning av Cross-Karlsson. Om själva racet har jag inte mycket att säga. För första gången på länge insåg jag min begränsning och klev åt sidan i andra heatet. Kan vara brist på träning. Efteråt var det glögg, lussebullar och pepparkakor. Det var mer min grej. Hemma blev det till att tvätta bort halva Slottskogen ifrån cykeln. Det är massa löv och en sorts "mähängelera" som geggar ihop sig.




tisdag 13 november 2012

Jävla kladd

 Redan 1946 var det stor publikattraktion att sänka fordon i vatten i Stockholms utkanter. Å som Wåffelcrossen har Devils crest så har Skärholmen, Kungens kurva efter denna lilla fadäs.
Superklass-täten passerar V Gurra inför en exalterad publik.
Flottbro friluftsområde var skådeplats för gångna helgens CX-cup tävlingar. Sedan jag typ förlorade MTB-SM här 2004 så har man utökat med stollift, annars var det sig likt. Det skall ju vara kungligt när man åker till huvudstaden därför blev det Gripenplan till Bromma (jaja, Malmö aviations logo: en grip) ihop med nåt så kungligt som Philip King. Sug på den ni.

Bana och arrangemang har redan dränkts i både vatten och superlativ sedan vi var där. Det var helt enkelt top of the line. Breda fina banor, ordnad depå, tight område, bra med folk, alltså riktigt kul.

Internfight.
Lördagens bana började med en lång backe som skiljde agnarna från vetet. Efter det blev det den vanliga ordningen i fältet. Vill ni veta vad som händer i toppen så får ni läsa någon annan blogg. Det här kommer att följa de knivskarpa fighterna i fältets bakre regioner, där det bara blir en poäng att köra om. Sven "Nys" Abrahamsson och jag har helt olika kvaliteter. Sven besitter nämligen en massa muskelkraft, det gör inte jag.
Banan vi körde på lördagen var till hälften tungkörd i lera och vått gräs och andra hälften snabbåkt med branta backar upp och ner. Därmed bytte vi plats minst 10 ggr under racet. Och jag tror ingen av oss ville släppa iväg den andre. Mot slutet av sista varvet ligger jag bakom Sven och orkar nätt och jämt hålla jämn fart i det blöta gräset. In mot sista backen får jag till lite grepp i lervällingen och passerar på yttern för att ge allt uppför. Detta blev en lyckad stöt som höll in i mål. Jag vann den åtråvärda platsen före honom i kön till tvätten.
Senare på eftermiddagen kördes även After dark. Jag hade ju laddat med lite sköna grejer till den, men var så frusen att jag inte lät er ta del av min Dr Mugg outfit. Ett skönt race var det med Tille som rosa bunny, en ninja och några skojare som liknade cyklister. Referenshumor, jag fattar inte sånt;)

Hotellstädning av cykeln. Philips gone mad.
Lördagskvällen gick till en middag på Heron City. Vilket crazy ställe. Stort köpcentra i värsta jänkestil med 17 biosalonger på femte våningen. Ändå gick det ingen film som passade oss, så vi gick tillbaka till hotellet.
Hotellet ingick förövrigt i samma kedja som nämdes förra veckan och om jag går med i deras "klubb" så får jag 1000 poäng. Det går dock inte att omvandla till CX-cup poäng. Vi satte oss i lobbyn och lobbade för cykelcross genom att kolla Superprestige på youtube. Sen somnade vi vid 22-tiden, grabbigt. Till frukost var det buffe som toppades med tant i äcklig parfym. Så till den milda grad att kaffet fick drickas i lobbyn för att inte smaka finkel.

Kroppen kändes använd på söndagen och ett elakt regn låg över hela Flottsbro. Banan hade nu bytt arrangör, håll och bitvis ny sträckning. Trodde detta skulle gynna mig och mjukstartade dagen med att säga till Sven att jag kände mig stark. Kanske inte så smart. Det var tyngre och den urstarke Sven fick en lucka tidigt i loppet. Satte upp en plan att köra in det på de sista två varven. Men hur jag än försökte öka så var det bara ett par meter jag tog in. Femte gången i springbacken var sista chansen, men han hade fortfarande en lucka och på mig var t.o.m mjölksyran slut. Dessutom fick vi in en Fredrikshof mellan oss och Sven tog extrapoäng. Grattis!

Efteråt var det till att packa ihop och fylla bilen med allt. Halva baksätet med lösa hjul som föll ur om dörren öppnades. När vi åkt en kilometer ringer Acke och undrar om vi har en plats till? De har blivit en för mycket? Que? Vi kör tillbaka, drar en rövare in på campingen. Ödesdigert skulle det visa sig. Väl där börjar en logistik utan dess like. Vem tar vad och hämtar hos vem och när osv. Vi plockar ner hojarna och fäster upp lite hjul på ramen enligt Sunne-patentet och plötsligt har vi frigjort en sittplats. Dock delas baksätet till två kupéer med Campahjul som skiljevägg. Så bra, då löser sig allt om inte...Hasse Mård dyker upp och frågar om någon kan ta CX-släpet till västkusten. Acke tar den bollen med en bitter kommentar om hemresans tid. Så bra, då löser sig allt om inte...vår rövare in på campingen medför att vi är fast innanför grinden. På med stora smilfinken och med mössan i hand be receptionen öppna. Egoknäck.

Resten av hemresan gick bra. Erika som vi fick med i bilen fick tillbringa några timmar i egen kupè ihop med tre crossnerdar utan facebook. Hon somnade ganska fort.
Väl hemma var det bara att blötlägga alla cykelkläder. Blött och geggigt, yack!

Blötläggning.
När jag stod där i lera och kladd kom jag att tänka på en replik ur nåt med Robert Gustafsson där han säger:
Nu skiter vi i det här och åker hem. Jävla kladd!


Ibland känns det faktiskt så.


onsdag 7 november 2012

Syggelekokle

Cykeln och utrustningen är redan i kungliga hufvudstaden. Kvar är jag som får mentalladda inför stundande crosshelg i Flottsbro. Nu blir det krokigt och backigt, nice. Bästa sättet att ladda är att komma i ett positivt flow genom roliga saker. Chris körde en rolig länk om danska språket mitt i sin bojkottbloggning. Jag har kollat på det varje dag sedan dess och garvat som fan. Speciellt som det är ur NRKs "Ut i vår hage".

Atle Antonsen förgyllde redan tidigare mitt liv i serien "DAG". En norsk/svensk komediproduktion där han spelar nerdekad, desillusionerad psykolog mot bl a Rolf Lassgård och Tuva Novotny.

Nåt annat som är trevligt är att mina gamla husgudar Depeche Mode är på G igen. Stor turne som startar i maj och letar sig till våra breddgrader i mitten av juni. De klassiska festivaldödarna skall spela på Peace&Love i Borlänge, men även på Parken i Köpenhamn.

Så med några goa garv och tunga rytmer så skall man väl landa på Bromma full av energi på lördag.

söndag 4 november 2012

Hur ideellt får det bli?

Nyss hemkommen från årets stora happening i cykelcross, nämligen Svenska mästerskapen i lördags.
Och på söndagen den 7:e deltävlingen i CX-cupen.
I bagaget fick jag med mig otroligt skitiga kläder, fantastiskt dåliga resultat och en massa frågetecken.

Jag tycker att cykelcrossen generellt har blivit riktigt bra i sverige, sett till antalet utövare, banor, arrangörer osv. CX-gruppen lägger ner ett fantastiskt arbete för att det skall bli så. Men i mina ögon skall ett mästerskap lyfta över allt annat, det skall vara top of the line. Det skall blåsas i stora tutan och regelboken skall sitta i ryggmärgen hos arrangören. Helst skall ju den ideella föreningen kunna räkna hem spektaklet ekonomiskt också. Detta görs effektivast genom försäljning av diverse tilltugg, sötsaker och kaffe.
Jag vet inte hur dealen på detta ser ut just i Sunne där marknadskrafterna står för arrangemanget och en halvlokal förening för själva tävlingen. På nåt vis känns det halvhjärtat alltihop. Ingen lokal förmåga i Sunne visste att det skulle vara SM, inget kringarrangemang vid tävlingscentrum, det saknades anvisning till omklädning och dusch osv. Banan innehöll ett antal brister i form av banbredd, depå etc. Nu avgjordes kanske inte något lopp på det men det är just det där med att höja nivån. Dessutom skall ju SCFs utsända kommissarie se till att reglerna följs. Sen har vi en annan grej som verkar genomgående. En kommissarie som utses att övervaka SM tävlingarna får därmed automatisk hybris. Därmed är denne tupp i hönsgården under de moment som har mästerskapsstatus och basunerar tydligt ut för den församlade skaran att "jag är bara här för SM". Nu är det tråkiga att det hände IGEN, trots att en ny chefskommissarie utsetts sedan den förre sedan 2008 varit helt ovillig till samarbete. Uppsträckning!

Å så till det ideella. CX-gruppen jobbar ideellt, arrangörsklubbarna jobbar ideellt och hela sveriges föreningsliv bygger på ideell verksamhet. Det är ju jättefint och jag har själv varit i det, kanske hamnar jag där igen. Vem vet? Men ingenting är gratis och föreningslivet behöver sponsorer för verksamheten. Ekonomiska, materiella bidrag etc. för att kunna hålla på med verksamheten. I utbyte finns reklamplatser och annan goodwill. Kanske svårt att se med krassa ekonomiska vinstintressen, men det kommer att betala sig i form av meningsfull sysselsättning på fritiden för barn och vuxna. Till slut skall alla vara vinnare. Men tillbaka till helgens bravader. Här har vi en stor hotellkedja som upplåter delar av sin mark (ej Akka stadion) och vissa faciliteter (som krävs, t ex dusch) och fixar ett boende med buffe till specialpris. Utan större åthävor har lilla crossverige plöjt ner sisådär en kvarts miljon i specialpris och buffe på en helg. Utöver resa, startavgifter och egenhändigt trashade cyklar. Jag hoppas innerligt att arrangörsklubben får en påse av de pengarna och att hotellkedjan går in och sponsrar CX-cupen och gruppen. På nåt vis tycker jag ändå att det ideella kan få utnyttja marknadskrafterna, men tvärtom blir det inte snyggt. Det tror jag inte ens Karl-Bertil Jonsons farsa skulle tycka.