Never Ready

Ute från sjukhuset med en pigg liten krabat som inte har några tankar på att ta det lugnt.Men innan vi lämnade Östra och bandaget var bortplockat tog vi en sväng ner till lekterapin.
Halloj, det var som att släppa en narkoman i en kannabisodling. Hela rum med bobbycars, gunghästar och grejer att gränsla. Men just så fick ju inte lille A sitta. Lätt att förklara???
Allting såg dock bra ut och snart fick vi åka hem. Det blev lite si och så med sömn eftersom det ömmade, men sova är inte småbarnsföräldrars previlegie.


På fredagen kom Lilla M och lyckan var total. En lekkompis hela tiden. Hon har ett enormt tålamod med sin brorsa och är väldigt mån om honom. Han tjatar på om allt och inget, medans vi bara fattar hälften. Lille A sätter redan ihop meningar.


På lördagen var det revelj i svinottan och innebandymatch mot Pixbo, borta. Det har inte den riktiga spetsen i spelet och bollen vill inte in i mål, men det lossnar nog snart.
Farmor kom på besök och stannade hela dagen. Ut på promenad i det vackra vädret. I söndags var det lilla M som hade namnsdag. Då åkte vi till Universeum, världens sämsta barnvagnsställe. Nu var lille A mer intresserad av att kuta runt själv så vagnen var överflödig.
Kul att se hur fascinerad han var av alla djuren. "Phischk"=fisk, "Oom"=orm, som han sen dess har visat genom att flasha lite med tungan. Det bästa var nog ändå teknikdelen med rörelseövningar, reflexer, balans, Polisbilen och framför allt Lastbilen som var full av ungar.
Han var inte glad när han inte fick sitta i den.

På förmiddagen fick både mamma U och jag var sitt kort tillfälle att trampa en sväng. Välbehövligt efter bihåleinflammation, förkylningar och skit.


Lilla M hade studiedag på måndagen så hon stannade en dag till. Tyvärr blev natten inte så rofylld som önskat. Lille A vaknade och gnydde, samtidigt som han knappt fick luft.
På telefonen och ringde akut till Borås. Vi ringer upp inom en halvtimma???
Det blev 112 och drygt 20min senare rullar en ambulans in på uppfarten. Det visar sig vara barnkrupp och det hela lugnar sig innan ambulansen kommer. Det bekräftas också av akuten som hinner ringa upp under tiden. Tills nästa gång vet vi vad det är och kan fixa det själva, men det var jävligt obehagligt när det pågick.

Det har blivit lite tid och inspiration för Duccen. Nu står den strippad och väntar på fräscha delar och en nylackad toppkåpa. Fortfarande ligger det massa snö och is ute, men solen gör sitt bästa att råda bot på det. Lite värme och regn skulle sitta fint nu.

Inte så mycket desmo, men jäkla massa ventiler sitter på de Honda-rariteter som packades upp i Stockholm efter nästan 20år. New Racing hette det då, Never ready sa elaka tungor. NR 750 och RC 30 är två riktiga ikoner i mc-utvecklingen. Båda hade våldsamma prislappar, men är ännu dyrare idag.

Imorgon är det åter dags för gruvan. Det har tydligen varit svinmycket att göra sista veckan.

Dags att förhandla.

Det börjar dra ihop sig för möte i CX-gruppen. Det är besvärligt att få massa folk från olika delar av landet att stråla samman.

Sammanstråla skall även Killar Kan gänget göra i maj. I år kommer Zebylons gamla fransjacka stå rakt ut. Vildare än vanligt med 10års-jubileum.