Long time, no see.

Jag tröttnade på att inte ha nåt att komma med. Tro för guds skull inte att jag kommer med nåt, men jag har fått lite ny inspiration. CX-cupen vi slet med i våras har just avslutats. Mycket finns att säga om den och det kommer. För egen del har det varit upp och ner. Startade cupen i usel form men med en flong ny Allebike CX carbon med full Ultegra och tubhjul i kolfiber skodda med Dugast Rhino tuber. Idag avslutade jag med att få ett elakt skärmärke(dyrt) i bakdäcket(punka) och tappade en hygglig plats.
Cupen har givit mig massa nya kontakter och ett par goda vänner. Mycket positivt.

I början av februari blir det nytt jobb i Borås med inspirerande uppgifter och dagtid.

På det stora hela sammanfatar jag det som Petter: Det går bra nu!

Getting closer

Ja, ja, ja...bloggen är död. Senaste månaden har varit ganska späckad med sånt som inte kvalar in som intressant eller sånt som Uno påpekat att det varit för mycket av.
Snabbt kan man beta av träningsläger, som vanligt men med dålig uppslutning.
Duccevädring med Bumseklubben på Geddereds gocartbana. Svinkallt och knixigt. Tyvärr fick morbror N ett akut intresse för vårfloran och hamnade i spenaten. Men inte värre än att han snart var uppe på orrspelet igen. Lilla M har nu fullt upp med bollspel och grodjakt.
Lille A har börjat snacka ordentligt med meningar. Traktorer och andra maskiner regerar i hans värld. Sen har han kommit på hur trehjulingen funkar och han älskar att åka i cykelvagnen.
Så nu får han och jag jaga mamma U på träningspassen.

Familjeutflykten till Borås Zoo höll på att ge mig hjärnblödning. Min fabless för att stå i köer vet nog de flesta om, men när man trots det stått i långsammaste kön och är redo att langa upp 750spänn för tre årskort och unga damen i luckan säger, -Tyvärr det går inte... varpå gamla kärringen i luckan mittemot säger, -Men lilla vän, det är ju inte nån kö... och jag byter lucka för att "lilla vän" kärringen slår igen och stänger mitt framför näsan på mig. Då gick familjen på zoo och pingvinägarna blev utan pengar.

Det har varit tävlingspremiär på MTB. Jag var svinnöjd med min insats som landade mitt i det 35 man starka startfältet.

På jobbet har jag hittat massa gammal musik från obskyra 80- och 90-talsband som de flesta säkert glömt. Nitzer Ebb, The Shamen, KLF med flera får mig att stå ut lite till.

På CX fronten rullar det på bra i arbetsgruppen, det kommer bli en riktigt bra cup i höst.
Jag fick även förtroendet att göra logo och foldern till: Västgötacupen SRAM MTB open 2010.
Kände mig lite stolt vid premiären när "min" logga satt på allt, överallt.

Duccen har fått ny lack på ena kåpan efter en fadäs från förra sommaren. Fortfarande efter 6 veckor väntar jag på det nya kåpglaset. Sen är ju charmen med att åka italienskt att man får som mycket mer... t ex hade diverse skruvar skakat loss och vissa försvunnit. Ljuddämparfästenahade spruckit av vibbrationerna, men morfar L drog på en fet kattskitsvets på aluminiumet.

Join in the chant.

En känsla av vår

En känsla av vår. Kanske skulle det vara en titel för mannen nedan att fila ihop en låt av.
Läser just nu (när jag inte gör viktiga saker som att blogga) "Att vara Per Gessle" en biografi som kom häromåret och nu var svinbillig på bokrean. Jösses vad kulturberikad jag lät nu. Sanningen var att jag snubblade in på bokrean häromveckan. Jag läser egentligen för lite, oftast för att jag inte är intresserad. I detta fallet är jag det, jag gillar denna form av faktaböcker.
Per Gessle och Gyllene tider var min första riktiga musikupplevelse och det har hängt i sen dess.
Nu framgår det att allt inte varit så lätt som man lätt kan tro och musikartister med framgångar. Jag har även genom detta fattat hur mitt intresse för New wave-vågen och synthmusik uppstod.
Kanske borde läsa mer och komma på bra saker.
Veckan har bjudit på blidväder, snösmältning och regn. Idag är lille A hos morfar och mormor, mamma U shoppar med Mia. Jag tänker inte fråga vad det kalaset går på:)
Jag har designat ett förslag till årets Killar Kan T-shirt. Får se vad de säger om den. Nu har det visat sig att fler följer bloggen än jag visste, så det blir ingen bild. Den är ju hemlig liksom resmålet.
Sen har jag lurat ut en av mina sparringpartners/antagonister på cykelträning. Det blev en runda på nära 5 mil. Formen är verkligen kass och efter drygt 30km började jag krokna.
Sista biten hem var en riktig plåga där det inte fanns en kolhydrat att finna i kroppen.
Däremot kändes J väldigt pigg. Oroväckande inför stundande säsong eftersom han både är stark och har nytt fräscht material i rutplast. Men jag får tokträna och satsa på rutin.

Idag började motorcyklarna komma ut på allvar. Såg inga Duccar men fransmoppar och vanliga hojar mötte vi. Jag väntar gärna lite till. Sikter på att köra i mitten av april på lite bana.
Imorgon är det nytt CX-möte i Huskvarna. Hoppas det skall få fart på projektet nu.
Lille A skall tillbaka till dagis på måndag och jag har sen vecka i gruvan. Det kan ge några tillfällen att köra på trainern.

Never Ready

Ute från sjukhuset med en pigg liten krabat som inte har några tankar på att ta det lugnt.Men innan vi lämnade Östra och bandaget var bortplockat tog vi en sväng ner till lekterapin.
Halloj, det var som att släppa en narkoman i en kannabisodling. Hela rum med bobbycars, gunghästar och grejer att gränsla. Men just så fick ju inte lille A sitta. Lätt att förklara???
Allting såg dock bra ut och snart fick vi åka hem. Det blev lite si och så med sömn eftersom det ömmade, men sova är inte småbarnsföräldrars previlegie.


På fredagen kom Lilla M och lyckan var total. En lekkompis hela tiden. Hon har ett enormt tålamod med sin brorsa och är väldigt mån om honom. Han tjatar på om allt och inget, medans vi bara fattar hälften. Lille A sätter redan ihop meningar.


På lördagen var det revelj i svinottan och innebandymatch mot Pixbo, borta. Det har inte den riktiga spetsen i spelet och bollen vill inte in i mål, men det lossnar nog snart.
Farmor kom på besök och stannade hela dagen. Ut på promenad i det vackra vädret. I söndags var det lilla M som hade namnsdag. Då åkte vi till Universeum, världens sämsta barnvagnsställe. Nu var lille A mer intresserad av att kuta runt själv så vagnen var överflödig.
Kul att se hur fascinerad han var av alla djuren. "Phischk"=fisk, "Oom"=orm, som han sen dess har visat genom att flasha lite med tungan. Det bästa var nog ändå teknikdelen med rörelseövningar, reflexer, balans, Polisbilen och framför allt Lastbilen som var full av ungar.
Han var inte glad när han inte fick sitta i den.

På förmiddagen fick både mamma U och jag var sitt kort tillfälle att trampa en sväng. Välbehövligt efter bihåleinflammation, förkylningar och skit.


Lilla M hade studiedag på måndagen så hon stannade en dag till. Tyvärr blev natten inte så rofylld som önskat. Lille A vaknade och gnydde, samtidigt som han knappt fick luft.
På telefonen och ringde akut till Borås. Vi ringer upp inom en halvtimma???
Det blev 112 och drygt 20min senare rullar en ambulans in på uppfarten. Det visar sig vara barnkrupp och det hela lugnar sig innan ambulansen kommer. Det bekräftas också av akuten som hinner ringa upp under tiden. Tills nästa gång vet vi vad det är och kan fixa det själva, men det var jävligt obehagligt när det pågick.

Det har blivit lite tid och inspiration för Duccen. Nu står den strippad och väntar på fräscha delar och en nylackad toppkåpa. Fortfarande ligger det massa snö och is ute, men solen gör sitt bästa att råda bot på det. Lite värme och regn skulle sitta fint nu.

Inte så mycket desmo, men jäkla massa ventiler sitter på de Honda-rariteter som packades upp i Stockholm efter nästan 20år. New Racing hette det då, Never ready sa elaka tungor. NR 750 och RC 30 är två riktiga ikoner i mc-utvecklingen. Båda hade våldsamma prislappar, men är ännu dyrare idag.

Imorgon är det åter dags för gruvan. Det har tydligen varit svinmycket att göra sista veckan.

Dags att förhandla.

Det börjar dra ihop sig för möte i CX-gruppen. Det är besvärligt att få massa folk från olika delar av landet att stråla samman.

Sammanstråla skall även Killar Kan gänget göra i maj. I år kommer Zebylons gamla fransjacka stå rakt ut. Vildare än vanligt med 10års-jubileum.

Back in the U.S.S.R

Skall det behövas två vuxna för att få en 1,5-åring att inte springa runt och klättra.

Svar: Ja. Han kör slut på båda två.

Efter att ha kört runt på massa småvägar med bilen, fikat på Brobacka kaffestuga, kört med vagnen i Nolhaga, åkt mera bil, fikat på Landvetter flygplats och kollat på "plaply"(junior vänder på stavelserna) så sket det sig tillslut helt på GBG stadsbibliotek. Sket och sket, blöjan var torr och det var inte bra i detta skede. Det blev ett återbesök på Östra och det verkade finemang igen. Väl hemma somnade lille A och vi firade som vanligt "sunkig måndag". Imorse var lille A inte glad och blöjan var torr. En tallrik fil och 45 minuter senare var vi åter i kollossen i Björkekärr. Sen dess är lille A kvar med mamma U på observation tills imorgon. Jag har tillbringat dagen med dem och läst senaste MC-litteraturen. Kanske en BMW S1000RR när jag är gammal nog...typ 40!

Nu har jag suttit och klippt i videon från Svenska rallyt. Kanske kan bli nåt på youtube snart.

Sen har jag klurat lite kring träningslägret om en månad, men jag skall släppa ifrån mig lite ansvar för att få det bättre. Det är ändå en ständig strävan.

En dag i vården

Idag tog sjukvården tillbaka en poäng från förra veckan. Lille A skulle opereras.
I det gigatiska sovjet-retro Östra Sjukhuset togs både patient och föräldrar om hand på bästa sätt. Sjukhusets Tex-mex tallrik tappar dock mot motsvarande på Borås lasarett. Den i Borås skulle jag kunna tänka mig att svänga förbi på en lunch. Viktig info.
När ett trött gäng sent på eftermiddagen lämnade sjukhuset åkte vi till Oves gatukök i Sävedalen. Detta är ett av Göteborgs äldsta och mest klassiska korvstånd. Stället har gett "Gött mos" ett ansikte och på personalens t-shirts lyder texten "stans bästa stånd".

Nu sover lille A, mamma U handlar och jag skall luta mig tillbaka och kolla på Antikrundan från Borås eller Sveriges värsta bilförare. Sen blir det tidig sänggång.

Lilla Bakboken

Kolla istapparna! Ett säkert vårtecken. Solen värmer igen.
Faktum är att just denna isformation påminner om skägget på en gubbe som var världens snackis för tjugo år sen. Han skrev bl a just Lilla Bakboken, en liten skrift om hur man på bästa sätt risar en kvinna. Risar? Barockt. Nu är det inte bättre än att han fortfarande smiskar sina damer och håller kurser i ämnet smiskning. Gillar ni fortfarande istapparna:)

Scheking?

Efter en vecka med sent skift i gruvan, två trainerpass och en mil klassiskt på skidor så kom äntligen helgen. Nu blev det tyvärr lite avslaget pga sjukdom.

På söndagen var jag med Lilla M i Ytterby på innebandymatch. Det är kul att se tjejerna spela och lilla M lyser av glädje. Resultatet kunde varit annorlunda bara.

Lilla M fick magsjukan medan lilla A och jag har klarat oss.

Floda IBK

Nu är det tisdag och Mästarnas mästare igen. Ett glas vin och Sjöbergs häcklande får mig på gott humör. Lille A har läst bok med mamma...i mina glasögon. På torsdag skall han opereras, lite kymig känsla även om ingreppet mest är kosmetiskt.

Bokmal?

Uno ringde idag och påpekade att bloggen har en för negativ approach. Han har nog rätt.

Det har och är lite mycket moln på min himmel just nu. Men som Roland sa: Äfter rägn kömmer soolskeen.